måndag 4 februari 2013

Lördagskväll ö-uh!



Kollegan P, som kört vit januari, har snackat Martini hela veckan... (själv var jag ju ”tvungen” att avsluta min vita januari i förtid...). Därför var det givet att mixa till en skön Martini ihop med lördagens matlagning... Mixa är kanske lite överdrivet... Tar en shaker, i med is och en skvätt Noily Prat. Skaka! Häll ut!!! I med en rejäl klunk Gin – Tanqueray är min favvo – skaka och häll upp i ett Martiniglas. I med en liten lemon twist... Drick! Detta är ett Kallentoftinspirerat recept, han gillar inte oliven tydligen... Är inte helt het på den heller men jag kan föredra att ha en skvätt (halv tesked kanske...) olivspad i... För sältan och den lite oljiga ytan som då blir... Gott och starkt är det iallafall... Som liten föris gör jag en Ceviche... en fantastisk rätt som borde vara ett populärt lunchalternativ... nyttigt enkelt, fräscht, gott och smakrikt. Undrar varför det inte finns små hål-i-väggen -hak som serverar ceviche eller Foodtrucks för den delen... I Sverige vill ju ”alla” äta sushi... – det är så ju så himla fräscht... och nyttigt! Mest en massa ris tycker jag! Ceviche är fisk/skaldjur lite grönt och ev. frukt... kan det bli bättre? Iallafall; jag tärnar marulk och PGMs och marinerar i pressad lime, hackad chili och vitlök... en halvtimma räcker... addera lite skalade räkor och sila av lite av vätskan. Tillsätt lite olivolja, hackad mango, finhackad rödlök (el. silverlök... rödlök är snyggare  silverlök godare...) och massor av koriander. Smaka av med salt, peppar och ev. något sött. Servera i glas. C fick sashimi istället – han gillar inte mango och massa grönt. Till huvudrätt gör vi en favorit – Bookmaker. Men idag Bookmaker Café de Paris... M gör ett skönt Café de Paris-smör och steker surdegsskivor i rikligt med smör. Lägger en rejäl hög med vinegrette-tossad blandsallad på på brödskivorna, har grillat oxfiléskivor i kontaktgrillen, lägger dem på salladen... en matsked (minst!) Café de Pari-smör på köttet och sedan toppa med tunnslicad silverlök. Ät och var glad. En Amarone med en 5–6 år på nacken blir bra till... Amarone har ju fått lite negativt ”förortsfint” över sig... Men det är ju ganska gött!  (Lördagskväll ö-uh! Alla samlas ner på torget...)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar