måndag 28 februari 2011

25

Ingen har väl kunnat undgå att det idag är 25 är sedan Palme mördades. Den kvällen jobbade jag på Bistro Chez Amis på Vasaplatsen. Jag jobbade extra i disken... Restaurangen drevs då av Lennart Karlsson, han hade drivit stället sedan -69 tror jag... Ett ställe fullt av skojiga och mindre skojiga existenser... kocken Kjell, som om han var på gott humör, fixade till en Pepparstek om man missat p-maten... (Pepparstek var Chez Amis signaturrätt på den tiden...), diskaren Reza från Iran, diskaren och barsnubben Anders som jag fortfarande hejar på då och då, den lilla tunna bögservitören, det lustiga paret från Lindome; han barmästare, jättefjollig i päls och hon servitris och ”hård-dyke”... Kristian, oxå diskare då, som jag fortfarande lunchar med då och då... en snygg tjej från Gotland som jag ap-limmade på – dock utan resultat, kommer ej ihåg hennes namn... Folk var fulla på jobbet, folk slogs på jobbet. En kock tryckte på kallskänkan i omklädningsrummet... Den som städade nedspydda toaletter fick en hundring direkt från kassan... Björn Afzelius och hans fru – som då bodde i huset – var de enda som fick handla på krita... alla hatade chefen (och han var inte alltid snäll... men försökte nog bara få stället att fungera). Som ni förstår... en helt ordinär arbetsplats... Iallafall, nån gång vid kvart, tjugo över tolv stänger jag av Hitachibandaren som spelat nåt C-90 blandband hela kvällen... på med P3 och typ Stjärnornas musik, trodde jag. Först tror jag att jag råkat sätta på P2... bara lågmäld stilla musik... efter ett tag bryter Staffan Schmidts röst in och talar om att: ... vi spelar sorgemusik därför att Sveriges statsminister Olof Palme har blivit mördad... Helt overkligt på nått sett... jag var då den enda på Chez Amis som visste om det... sprang ut i köket och berättade för kockar och servisen, ut i baren och berättade för barsnubben och kvarvarande gäster... ingen trodde mig! Till slut lyckades de ratta in en radiokanal på musikanläggningen och alla fick höra... Senare satte jag mig i min gamla folka från -62 och körde hem i natten. Hemma väckte jag M+P och berättade var som hänt. (diktaturens kreatur...) Bild: Urban Engström.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar