Miles ahead.

Birth of the cool!

Cuts, London

Shamrock Social Club

Exile in Nellcôte

I april 1971 hyrde Keith Richards Villa Nellcôte i Villefranche-sur-Mer utanför Nice i Frankrike. Han och Mick Jagger hade ”flytt” England eftersom de inte hade samma uppfattning som the Taxman hur mycket skatt de skulle betala... I början av sommaren samma år började de spela in vad som skulle bli Exile On Main Street i källare på Villa Nellcôtte med hjälp av the Rolling Stones Mobile studio. Lär ha varit rätt stökigt, Richards heroinmissbruk hade tagit fart och där fanns alltid hang-arounds och gäster bl.a. William S. Burroughs, Terry Southern och Gram Parsons. Den senare tvingades att lämna slotten när Mick tyckte att Parsons och Richards umgicks, spelade och pundade lite för mycket ihop. Många sköna bilder finns från ”livet på slottet”. Nånstans det ultimata långfingret mot överklassen när arbetargrabbarna i Stones svinar och spelar musik i ett vackert slott på Rivieran. Fina bilder av Dominique Tarlé
   Tidigare hade slottet bl.a. fungerat som Gestapo-högkvarter under början av 40-talet. Idag ägs det av en ryss som köpte det för 100 miljoner € 2005.

John Varvatos SS15

Fränt! Lite Afghan Whigs oxå... som av en händelse spelar just Afghan Whigs på Pustervik den 18/2...

Repetition

Första repet avklarat... Njaa lite ringrostigt men på torsdag kör vi igen!

Old Kerry McGee från Hisingen

Veckans citat:

...Getting a lot of milk...

Musikhelg

Olle-polle / Lördagkväll: OlleLjungström på Lorensbergsteatern, turnépremiär. Suverän spelning! Olle är lite lallig... som vanligt, bra band... skönt med mycket ak-guror. Som vanligt på Lorensbergsteatern så ”måste” man smuggla med sig öl in i konsertlokalen. Blir lite mer spännande då lixom... känns lite som en retrogrej. Man har ju smugglat med sig en och annan öl in på konserter i sitt liv. Mest då kanske i yngre år men det funkar även nu! Olle då... Stående ovationer redan i mitten på setet. Bra låtval, de nya låtarna funkar bra tycker jag. Lite mellansnack om Så mycket bättre och om att ha blivit ”nästan” folklig... Stående ovationer igen och igen... 3 extra nummer sedan slut – helt magiskt recencenten som skrev i GP kan inte varit på samma konsert som oss, antagligen var han på 18.00-föreställningen. Frän back-drop oxå... När vi lämnar teatern så är vi helt lyriska. I taxin hem till förorten lyssnas det bara på Olle... Så jxxla bra! Kanske oxå för att det fanns en liten osäkerhet... Skulle han fixa det? Det gjorde han! Och bandet förstås... Svinbra!

Kai Martin & Stick! / Söndagkväll: Bandet har återförenats för att vid 2 tillfällen framföra albumet Röd Plåt (1982) – i mitt tycke en av de bästa svenska rockplattor som släppts (har skrivit ett inlägg tidigare om Röd Plåt här på bloggen)... Kvällen innan har de spelat i sthlm och ikväll, andra och sista? spelningen på Pustervik. Av originaluppsättningen så finns Ronny Rock med, Gomer Explench och förstås Kai Martin själv... George Lohegrin Cremonese – som var fast medlem mellan 82–85 är oxå med och trakterar gitarrer. Övriga gamla medlemmar; Peter Bryx, Tony Vibrato och Rasta-Kaj syns i publiken. På tal om publiken så känner man igen många som man såg på spelningar vid mitten av 80-talet – och senare oxå förstås... Vissa har åldrats med grace... andra inte. Bandet känns riktigt tajt och det är kul att höra låtarna som fortfarande känns aktuella och ”fräscha” i sin ljudbild. Bra som faan, kan bli en fortsättning där kanske. (Jag känner värme, ge mig värme...)

Ewing Club

– Det är söndag morgon, klockan är typ kvart över åtta… Har sovit, högst 2 timmar, på en sunkig soffa som luktar rök, fylla och fest längst in på Ewing Club. Har precis smugit ned för trappan, via bakdörren, ned till Bazar Alliance för att sno frukost… Frukt och Fanta… Det är 1982, solen skiner redan. I solens strålar, som tränger in genom fönstret, ser jag dammet som yr i den mörka lokalen. Det har varit razzia under natten, 2 gånger var polisen här. Turligt nog upptäcktes inte de ”spajkade” cola-flaskorna… 25 cl Coca-Cola-flaskor som töms på en skvätt och fylls på med 5–7 cl hb. In i kapsyleringsmaskinen – som ny! Fast med lite vuxnare smak… Stereo (han kallades faktiskt så, kommer inte ihåg hans riktiga namn...) går fram till ljudanläggningen, som hänger i vajrar ifrån taket, och sätter på Ride like the Wind med Cristopher Cross… Hasse är där, Stefan, Patrik, Bda, M, jag och några till… Känsla i detta ögonblick är total… Vi är starka, vi kommer aldrig att dö!  I’m on the run, No time for sleep, I’ve got to ride, Ride like the wind, To be free again…

White Trash

It’s Winter time...  ”People keep askin' me -- where's your brother?”

Bowie – typ 40 år sedan...

Düsseldorf Dolls

Läge att tjacka tickets! Kraftwerk har man ju alltid velat se... Tyvärr är det bara Ralf Hütter som är kvar från den klassiska sättningen – Florian Schneider, Wolfgang Flür, Karl Bartos och Ralf Hütter. Bandet startades av Ralf och Florian i slutet av 60-talet. Runt -90 hade Bartos och Flür lämnat bandet. 2009 lämnade även Schneider bandet. Krautrock rules!  (Die Fahrbahn ist ein graues Band, Weisse Streifen, gruener Rand...)

Lenny

Har länge velat se honom live... så i kväll på Liseberg – av alla ställen – blir det av. Mitt vinyl-ex av Let Love Rule är nästan sönderspelat. Han är ju rätt frän när det rockar, när han blir soulig kanske inte så rätt men... Han har ett 10–15-tal låtar som är svinbra! 90-talsplattorna är bäst. Ska bli himla kul änna. Liseberg fortsätter att förvåna med sina bokningar... positivt! Bryan Ferry förra året. Alice Cooper och Lenny i år... Vad blir det härnäst?  (Mr. Cab Driver fuck you I'm a survivor...)

Eftermiddagskonsert

Nomads äntligen tillbax i Göteborg! En matinéspelning i solen på Liseberg. Alltid kul att se dem. Jag och C hookade upp med kamrat T.  C tyckte att de spelade samma riff hela tiden... Själv diggade jag big time! Hoppas dock på en klubbspelning kvällstid snart. De funkar i eftermiddagssol men på nått sett så känns det bättre att se dem senare på kvällen på en klubb med några flaskor mineralvatten innanför västen... Lite stämings-, förstärkar- och tonartsstrul annars tajt och starkt som vanligt. Tycker alltid att det är för låg volym på konserterna nu för tiden... Men det kanske var bra eftersom C var med...  (Well I’ve looked for answers, I’ve found none...)

Stickan kilar vidare

För några dagar sedan hittades Stig Vig (Per Odeltorp) död i sin lägenhet. Det var hans brolla – Lennart, aka Tage Salvadore Dirty, som hittade honom. Dag Vag var ett favvoband under tidigt 80-tal. Vet inte riktigt hur många gånger jag sett dem, men många gånger blir det... alltid ihop med B, W, J, M, A, A, S och nåra till. Vi ville, varje gång, att de skulle spela Idioterna... men jag tror att vi bara fick hör den en gång live... Nån gång i slutet av 80-talet var jag och B och kollade på en återförening. Ett svängigt band med många fräna låtar, Några favoriter är; Dimma, Idioterna, Snorbloos, Tjockhult, Fattiga & Rika, Törst, Musik, Samma sak, Lång väg, Tom, IID och (Ge) Bullen (ett ben)... Vi kommer att minnas honom som på bilden ovan; med Malmbergsjulle och målad Groucho-muche... R.I.P. Stickan! (Då kom Hardy Åström och han sa: Hoppa in!, Han börja köra men nånting var skumt, För ratten satt hos mej och det kändes dumt, Sen körde jag och då satt allting rätt, Men jag växla lika illa som en säck tvätt...) (Varför hamna ni där? Jo, vi köpte lite puff att röka, Men sånt går inte för sej menar Moder Svea...)

Mamma & Plura

Som sig bör firar vi mammas födelsedag på Bon för att sedan kolla in Plura och Carla med Eldkvarn. Bon är ett ganska skönt brasserie... snyggt mallat av Stylt. Fullsatt klockan fem. De har lyckats typ! M+P och AC på plats när jag anländer, ett glas bubbel och stressen släpper så sakteliga... M dyker upp och vi beställer; lite charkuterier till bubblet... Jag beställer sichuanstekt ankbröst med nån hoisin-sås på spetzle-bädd och en passionsfruktsalsa... Helt ok! Till detta dricks nåra flarror Mont Gras. Efter avslutad måltid promeneras det till Lorensbergsteatern och Eldkvarn. Köper nåra öl som jag blir tvungen att ”smuggla” in i konsertlokalen. Man blir nog aldrig för gammal för att smuggla in alkohol dit det inte är tillåtet! Sittande konsert... känns sådär! Hade funkat på David Eugene Edwards men annars vill man nog stå... Carla och Plura drar igång! Känns tajt – fast de har ju lirat ihop i nåra år så faan trot... Dåligt ljud som vanligt i denna lokalen. Plura känns på g, snackar och skojar mellan låtarna. Carla får dra på i nåra låtar... fast de kunde gärna dragit upp volymen... Carla får även sjunga sin ”Konfetti-regn”. Som vanligt saknar jag låtar från deras bästa platta, Utanför Lagen. Härligt med svensk gubbrock ändå! Men som sagt, sittande publik är inte roligt... Syns nästa år! (... jag sjöng i stans bästa band, jag och min bror, Gunnar och Kjella...)

Tredje Mannen

Har äntligen fått tag på Tredje Mannens Cul-de-sac (1982). Tack till dig som seedade, har väntat i typ 6 månader... Köpte vinylen 82–83 nångång och den gick varm. Fantastiska texter – über-pretentiösa... men bara så bra! Tydliga Doorsreferenser... och en släng av Joy Division oxå. Är glad att äntligen ha plattan i Iphonen... Såg dem live 2 gånger nån gång i början av 80-talet. Pocke i svart kostym, svart skjorta och vit Strata... Allvarliga unga män! (livets detaljer känns sköna... Lizard King är min enda vän ikväll...)

Havana Affair 1:56

PT-boat on the way to Havana
I used to make a living, man
Pickin’ the banana.
Now I'm a guide for the CIA
Hooray for the USA!

Baby, baby, make me a loco
Baby, baby, make me a mambo

Sent to spy on a Cuban talent show
First stop Havana go-go
I used to make a living, man
Pickin’ the banana
Hooray for Havana!

Fantastisk låt från Ramones debutalbum Ramones som släpptes 23 april 1976, skriven av Dee Dee Ramone (Douglas Colvin) och Johnny Ramone (John Cummings), båda döda. 170 bpm, live-versionen är 21 sek. kortare (1:35)... (lyssna och njut! studio resp. live...)