Converse Chuck Taylor All Star Hi 1970 PRM in Black/White

Fränt inför vintern!

White Trash 2

[scattered flurries] from FELT SOUL MEDIA on Vimeo.
Är vintern över för i år?

Bored meeting

Styrelsemöte med Compañeros på Bon. Viktiga saker avhandlades, goda viner drax... och lite mat på det! Tack alla!

N.Y.E.

Nyårsafton och fler människor ansluter ute på Solkusten: U+U och K+K. Vi – samma gäng – firade nyår tillsammans på samma ställe för 3 år sedan... Nu är vi på det igen! Vi har köpt med wagyubiff från Meat the World tryffelpesto från Aldardo och lite annat... Menyn blir som följer; till föris serveras en halv hummer – rumstempad – med vaniljsmör och en krämig hummersoppa med parmesankex. Champagne! Huvudrätten blir wagyu-ryggbiff med en rödvinssås, tryffelpasta och lite lättfrästa grönsaker med blå vallmofrön. Massor av rött! Till dessert har K gjort Butlers chockladmouse. Hon har jobbat med Calle B... Kul! Goda grejer, roliga människor, mycket dryck och hög musik, kan det bli bättre? Gott Nytt År!

Solkusten

Bilen styr mot nordost för nyårsfirande hos U+L. Storytel med Åke Edwardsons senaste, Hus vid världens ende, i högtalarna... Har gillat Edwardson tidigare, läste hans första tio böcker men tröttnade till slut. Det var 10 år sedan, läge att testa igen. Den senaste handlar om ett mord i en villa vid Amundövik. Vilket är trakter man känner till... visst kan va kul! Men... nähä! Det lossnar aldrig, mycket dravvel... och lite gammalmodig i språk, uttryck mm. Idag när man söker info om nån som blivit mördad så antar jag att det är självklart att man söker på de sociala medierna (FB) om personen varit aktiv där... vem sätter in en annons i GP idag när Blocket finns? Sorry Åke, alldeles för tråkigt... Efter 5 timmar är vi så på Solkusten. Känns annorlunda att vara här på vintern. Kramisar och uppackning... L fixar Bookmakers... U grillar fina oxfilébitar på utegrillen. Steker skivor av surdegsbröd i smör. Jag gör en dijonsås som kletas på brödet. På brödet läggs sallad, tomat och lökringar sedan kött... antingen en hel oxfilébit eller köttet trancherat på sniskan lixom. På med mängder av riven pepparrot, ägg-gula, om man vill några lökringar och lite mer dijonsås. Mums! En klassiker och ett riktigt bra sätt att äta kött. Efter detta bjuder L på en skön ostbricka. Det blev sent, mycket prat och en del vin...

Inget är förändrat – allt är nytt! Tillbaka efter 30 år... Minnena från sportlovet -82 är något diffusa men några ljusglimtar finns kvar... att jämföra med dagens St. Anton. En del nya liftar och nedfarter, en del nya ställen... många gamla finns kvar oxå! Drop-In finns inte kvar men den svenske vakten är kvar. Alla känns mycket äldre än för 30 år sedan. 1982 kändes det som att det bara var svenska ungdomar här! Nån tysk kanske... Nu är medelåldern högre och nationaliteterna många fler; svenskar, danskar, engelsmän, amerikaner, australiensare, tyskar, finnar, holländare, ett gäng norrmän och nåra oborstade ryssar (som vanligt, vart man än åker så träffar man på dessa oborstade ryska white-trash-millionärer...). Skidåkningen är svinbra förstås, kanske topp 10 i världen – om man får tro olika topp-10 listor på nätet. After ski blir på Kängan, Piccadilly eller joddlarstället vid slutet på R1 på Rendl-sidan. Middagen som ingår i vår pension visar sig vara mer utav utfodring än middag så vi väljer snabbt att äta middag på egenvald lokal i byn istället – vilket är mycket trevligare. Pomodore – ett relativt billigt plejs med pizza och pasta. Helt ok! Åt en s.k. nykreativ komposition (typ kebabpizza och likn. som jag verkligen hatar...) där; kyckling, sweet-chili, vitlök och koriander. Riktigt bra. Bobos med Tex-Mex var helt ok. Happy Valley ett annat ställe att testa, och lite fine-dine på Hazienda. Ett riktigt bra ställe för att inte ligga i en storstad... Nåra sköna barhäng efter middagen är; Raff’les hotellbar med öppen spis och gemytlig känsla. Så pass gemytlig att de kan ta 35€ för 2 st Irish Coffee t.ex. Eller den stora favoriten ”trash-baren” Pub 37. En slummig bar med lite bordellkänsla, cigaretthål i soffdynorna och en engelsk bartender med lugg. En kväll när vi trillar in tävlar han med en ”finsk local” om att kunna texten till en Billy Joel-låt – bara en sån sak! Ett sånt ställe kan man ju bara gilla... Påminner lite om min gamla favoritbar i Skagen – Linje 72. Dag 4 snöar det, har gjort hela natten oxå – alla liftar är stängda, lavinrisk! Vi tar en överklass-safari till Lech. Det är där man bor om degen är i ordning. Och mycket riktigt fler pälsar än i Kålmården och många väldigt strama ansikten, botoxade läppar och dyra skid-kläder. I Lech åker man nödvändigtvis inte skidor. Om man nu gör det så blir man upphämtad av en guide som man hyrt under hela vistelsen och som tar med en till olika intressanta delar av skidområdet. Så att man kan berätta att man varit där och där och där, åkt offpist där och tagit helikoptern dit! De som då inte åker skidor i Lech ”hänger” på Strolz Mode- und Sporthaus. Ni kommer ihåg de gamla fina 60-talspjäxorna Strolz... samma gäng. Mode- och Sporthuset är som ett mini-Harrods utslängt i alperna. Snackade med en man som höll på att prova ett par Prada-slacks á 1500€. Han behövde något ”comfortable to slip in to” efter skidåkningen. Hittade nåra sköna handgjorda skidor från Schweiz, 5000€. Med bindningar då förstås. Äter en ok Cordon Bleu på en joddlarrestaurang. Får höra att passet mellan St. Christoff och Alpe Rauz är igensnöat... Detta innebär att vi får ta en buss till Langem och vidare med tåg eller buss via Arlbergtunneln tillbax till St. Anton. Men allt funkar perfekt, de är ju vana vid snöfall här nere... inte som i Göteborg när det blir kaos och inget funkar när det kommit 2 cm snö! Nästa dag blir det skidåkning igen och strålande sol. Lunch på Ulmer Hütte – Gulaschsoppa och öl... vad annars? Härligt... vi åker nästa år igen! Fast inte till Anton eller?

Vintersurf

Rockers

Lemmy fortsätter att casha in till pensionen – han har varit pensionär i snart ett år. Först var det Shiraz... Senaste tillskottet är att tillåta skidmärket Head använda Motörhead på ett gäng nya skidor... Fränt Lemmy – Inferno, Rock ’n Roll, Boneshaker och Kiss of Death sicka produktnamn! (If you squeeze my lizard, I’ll put my snake on you... att börja en låt med ett gitarrsolo är såå fett!)

Snowroller

Sportlov... lustigt uttryck, ett lov för att ägna sig åt sport... Hopp och lek! Vi checkade iallafall in på Dr. Holms Hotel i Geilo. Skönt hotell med lite The Overlook Hotel-känsla... Ganska litet rum med utsikt mot en snödriva... Tröstade mig med en Heineken i hotelbaren à 75 nkr (nästan 90 skr)... ja det är dyrt i Norge. Annars var hotellet fint, suverän frukost, bl.a. ekologisk yoghurt från Hemsedal... 3-rätters till middag – helt ok för att vara Norge. Trots att Norge kom trea i Bocuse d’Or 2011 (Sverige tvåa, Danmark etta...) så är det inte för den goda maten man åker till Norge. Danmark ja! Av någon anledning så fullständigt kryllar det av danskar på hotellet och i backen... tydligen var det likadant i Sälen, Branäs och Idre har jag hört nu efteråt... De kan oftast inte åka skidor och har en fäbless för korta ”trickskidor” som de slänger sig utför pisten med – utan stavar. Åter till hotellet... det finns en bra bad-avdelning, i Norge skall det ju alltid badas när man åkt skidor, bubbel pool utomhus, bastu, ångbastu och pooler man kan oxå få div. behandlingar. M tog en parafinbehandling! Hotellet hyser en även en bowlingbana med tillhörande diner... Vi körde ett pass bowling en kväll med burgare efteråt... Där träffade vi nåra locals; Jim och Frode... Jim är amerikan och har bott i Geilo i 20 år, tyvärr hade han drabbats av Parkinsons och ursäktade sig och sa att han inte var berusad... Tragiskt att se, troligen är Jim ”bara” i min ålder... Efter matchen, som med väldig tur vanns av M, så var det dax för burgers... riktigt bra faktiskt och bra service. Norge är ju annars inte kända för att känna till ordet service, kanske inte så konstigt kanske eftersom alla serviceyrken i Norge innehas av svenskar och danskar. Själva jobbar de inte med sånt... Skidåkningen var ok, snöade cirka 10 cm torr puder varje natt... så en del knädjupt blev det... Körde slut på mina knän i puckeln en dag, fick tugga lite Voltaren så jag klarade av att köra nästa dag. Jag undrar hur Geilo Kommune tänker... när jag i Geilo första gången, med mina föräldrar, nån gång i slutet av 70-talet/början av 80-talet så var Geilo en ”högalpinort” och störst i Norge kanske störst i Skandinavien med Åre som ända konkurrent. Idag har de rasat ned till en 4:e, 5:e plats i Norge. Man har inte hängt med... inte byggt ut sitt liftsystem och inte satsat på Hotell, restauranger, shopping, underhållning mm. Helt enkelt en slumrande skidort. Trysil och Hemsedal ligger hästlängder före... Geilo skulle kanske behöva ett Skistar som vill satsa på orten. Förutsättningarna finns ju fortfarande; fantastisk miljö/natur, bra berg att utveckla, en riktig by med tågstation. Det är faktiskt lite alpkänsla över byn... Men när en av de stora sittliftarna från byn bara är öppen 3 dagar per vecka och inga transportliftar på topparna, så man får staka sig intill förbannelse så väljer nog både svenskar och norrmän andra alternativ... Har ”hört” att det finns inre stridigheter om vem som har rätt till bergen, skidområdet mm... vet inte om det stämmer! Till exempel så finns det ett stort ”hål” mitt i byn. Utgrävt för att bygga hotell, butiker mm. Hålet har funnits där 3–4 år. Varför? Man kan tydligen inte komma överens om vem som äger marken? Och vad som skall byggas och vem som skall driva det... Vojne vojne... Nästa år blir det alperna... Berättade jag att man inte kan köpa öl på restaurangerna i backen innan 15.00. Varför? För att skidområdet räknas som sportanläggning och då gäller de reglerna... Var det någon som sa nåt om sista sovjetstaten? (Helmer Bryd’s Eminent 5 Quartet hade en punkt där...)

Efter många års firande utefter bohuskusten flyttades den årliga herrmiddag till Sälen. Ett uppiggande alternativ kan tyckas. Lång bilresa med tid för samkväm och annat. Wagyu-filén var levererad från Meat the World... Väl framme, handla mat och skotersafari... riktigt kul det där med skoter... ville gärna göra sånnadär coola volter som killarna i Jämtland gör men avstod efter visst övervägande. Stockholms-sektionen dyker upp... med vin och öl. Kramar glada miner och bastu. Herr P bjuder på spansk tallrik som föris... Tortilla, oliver och Serrano... Den där Tortillan är han en fena på! Som huvudrätt improviserar vi lite kring Js Tagliatelle med kräftstjärtar... riktigt bra det oxå. Kvällen forsätter i goda vänner lag... Lördag, snöfall och skidåkning... schysst att klämma lagg igen... Inte jättemycket folk i backarna, lite löss-snö åkning blev det oxå... After Ski med bubbel och coverband och promenad hem... Dock lite problem att komma förbi Caravan Clubs alkolås-port... Dryck, bastu, lite mozzarellasnacks och matlagning. Vår 3 kilos wagyufilé snyggas till och skärs upp i lagom stora ”puckar”. Kalixlöjrom med klassiska tillbehör blir dagens förrätt. Höjdpunkten blir det fantastiska köttet från Nya Zeeland. Serverat tillsammans med en kletsallad... med soja-emusion. M har köpt nåra sköna chilenare – Novas Winemakers Selection... riktigt bra! Ett extra plus till servisen... Snökaos på vägen hem. 8 timmar...

Redigt

Har aldrig fattat varför man gör så här! Känns bara väldigt gubbigt och pott-tränat... Ibland kan man se nån som lagt gamla tidningar på framrutan... Det är inte roligt!

Down in Red

Kallt idag... tur att man är rustad för vinter. Men om 7 månader är det vår igen... Håll ut! Plocka ut Lordens Gerry-jacka ur garderoben och håll värmen... (Hot, hot, hotter than Hell!)