Let Love Rule

Lite ojämn konsert. ”Som vanligt” hade man velat se giget inomhus på ett mindre ställe – han man blivit gubbe eller? Ibland blänker det till lite... Mr Cab Driver. Men framförallt på slutet med Fly Away och Are You Gonna Go My Way rockar det på fett (när Lenny hänger på sig sin Flying V så vet man vad som komma skall...). Let Love Rule som extranummer blir en fin avslutning trots lite inövat musikerjam.... Annars är det många, många (kanske för många?) gitarrsolon från gitarristen Craig Ross som förövrigt byter gitarrer hela tiden. Får det till typ 8 olika guror; Telecaster, olika typer av Les Pauls nån 335 m.fl. Basisten Gail Ann Dorsey fetdominerar med fränt basspel och en skön laidback attityd. Lenny och co gör ett bra best of-set kan man säga, betyget blir väl en 3:a tycker jag – svag kanske!. I avdelningen lugna favoriter så saknar jag dock (för man måste alltid sakna nån låt... det visar på att man är lite initierad... och det vill man ju gärna verka eller?) Rosemary.  (Nowhere to turn but the inward light, Because life is for believing, That your heart can turn to gold...)